Kärlek är inte alltid en dans på rosor, och ärligt talat så tror inte JAG på förhållanden dör

allt är rosenrött och helt enkelt en dans på rosor till 100%, i verkligheten så finns inte såna förhållanden.

Min kärlek till min son är inte heller alltid så där rosenskimrande som jag vill att den ska vara, men även fast det är tufft ibland så älskar jag han mer än vad han kan förstå just nu. Jag kommer alltid att älska han till 100%, för den han är, Min SON!

Och vist kommer det där lilla bandet mellan hans pappa och mig alltid att finnas där. Men i min värld så existerar inte han mer än att vi ALLTID kommer att ha Kasper i våra liv på olika sätt. Men för mig så syns inte det där bandet längre mer än genom vår gemensamma son.

Kärleken till Patrik trodde jag inte alls på i ifrån början, men nu vill jag aldrig släppa dig.

Innan vi träffades viste jag inte ens om att du fanns eller vem du är. Men nu vet jag vem du är.

Du är killen som får mig att skratta och vara mig själv. Du gillar mig även om jag skulle vara full med bristningar och vara tjock.  Du får mig att må bra helt enkelt.

Och jag vet att vi inte direkt haft det lätt, men allt kommer att bli bra bara vi blir BÄTTRE på att ta hand om VARANDRA. Vi måste lyssna på varandra, ge varandra närhet och visa kärlek och bara finnas där för varandra. Blir vi bättre på detta då kommer vi att ta oss igenom allt.

Jag lever mitt liv i nuet, och just nu så är detta nuet kärleken till min älskade son, kärleken till den otroligt fina Patrik som delar livet med mig och den fina Miliam.

Just nu kan jag inte tänka mig ett liv utan någon av er eller nån annan som står mig närmast!

JAG KÄNNER MIG HELT

ENKELT ÄLSKAD AV NÄRA OCH KÄRA!